Story:

Var 500 år föds ett barn med en enorm farlig kraft i hjärtat. En kraft som kan förstöra hela världen. Denna kraft kallas för Echidna.

 Berättelsen följer barnet som föds med den här kraften, en flicka vid namn Emma. Hon vet själv inget om att hon är Echidna. 

 När hon anländer till en stad efter att ha levt på landet i hela sitt liv, får hon en konstig upplevelse. Alla som ser henne verkar bli förälskade i henne, detta beror på den magiska kraften i hennes hjärta. Plötsligt står hon på altaret och är på väg att gifta sig med kungen (trots att hon inte vill det), men då dyker plötsligt en drake upp och i drakens mun sitter en mäktig trollkarl vid namn Shion. Han tar henne med sig och räddar då henne från bröllopet. Han berättar sedan för henne om Echidna, och hur den kraften snart kommer ta över henne, och om hur många är efter den. Han säger även att han vet ett sätt att få bort den farliga kraften ur hennes hjärta. Hon måste gifta sig med honom. Dock är det inget vanligt giftermål, utan en lång och krånglig ritual full av mindre ritualer som kan vara väldigt farliga. 

 Emma och Shion tvingas möta kraftfulla magiker som är ute efter Echidna, och de stöter på många hinder, men de träffar även nya vänner. 

Karaktärer:

Karaktärerna var det som fick mig att verkligen gilla den här mangan. De var roliga och intressanta och fick mig att vilja läsa vidare. Visst var berättelsen intressant med, men karaktärerna var...bättre. Medan storyn var rätt enkel så var det karaktärerna som stod i ramljuset. 

 Shion har svårt att säga vad han känner och är lite...dyster. Han bryr sig väldigt mycket om de som står honom nära och är osjälvisk. Han är underhållande att följa, och säger några roliga saker ibland. Han är en väldigt stark trollkarl och är den enda som kan använda "Broom.magic" (kvast-magi, det är coolare än vad man tror). Dock är han inte så bra när det gäller teoretiska ämnen... Han är en väldigt bra karaktär, och helt klart en a mina favoriter.

 Emma är väldigt snäll och oskyldig. Hon bryr sig också om de som står henne nära, och är lite av en idiot. Hon kan inte använda magi och måste skyddas väldigt ofta, men hon är inte direkt i vägen. Hon är stark för hon kan göra svåra saker. Om en ritual blir tuff så ger hon ändå inte upp. Jag gillar henne, men hon är inte direkt en favorit. 

 En karaktär som dyker upp lite senare är Luu. Hon är ett barn men kan ändå använda en väldigt stark magi. Hon är...bad ass. Hon älskar att slåss och bryr sig om andra. Hon är duktig på att jaga och älskar kött. Luu är awesome helt enkelt och en av mina favoriter.

 Sen fanns det en hel del med andra karaktärer. Som Shion's bror Faust, han var intressant och också en av mina favoriter. Det finns så många och jag kan inte prata om alla, men jag gillade majoriteten. Jag kan inte komma på en karaktär som var direkt dålig.

Favoritkaraktär:

Luu

 Det var väldigt svårt att välja. Jag tänkte först välja Shion men...Luu var lite bättre. She's just awesome.

Värsta karaktären:

Shion's mom

Man fick knappt se henne, och jag tycker inte att hon är en dålig karaktär. Men jag hatar henne...

Teckningen:

Jag tycker att den var bra tecknad. Karaktärerna hade intressanta utseenden och jag gillar magins design. Karaktärerna såg creepy ut när de skulle det, och de såg arga ut när de skulle det etc. Allt smälte inte ihop så actionscenerna var läsliga. 

Åsikter:

Jag trodde inte att jag skulle, men jag gillar den här mangan. Berättelsen är konstig men den blev ändå intressant. Magin i den var egen och allt lyckades se speciellt och häftigt ut. Jag gillade kvast-magin och hur mycket man kunde göra med den. Karaktärerna var bra och hade bra dialoger. Vissa saker fick mig till och med att skratta, och andra saker fick mig att nästan vilja gråta. Jag gillar designen på allt och hur världen är uppbyggd. T.ex att man måste genomgå ritualer för att kunna använda en viss slags magi, och att det finns så många olika magier. 

 Jag hade gärna velat se lite mer av den världen, och önskar att slutet inte hade kommit så "plötsligt". De hoppade i tiden där och det irriterar mig lite. Det känns som att det fanns mer att se och att jag just missade det. Slutet kom plötsligt och jag trodde verkligen inte att jag hade kommit så nära det sista kapitlet. Jag trodde att jag var i mitten när jag var två kapitel från det sista... Så jag önskar att det hade varit längre.

 Dock fann jag den underhållande och den lämnade ett litet tomrum i mitt hjärta, och fick mig att inte ha någon aning om vad jag skulle göra. 

Slutsats:

Så jag tycker att Magico är en bra manga, vilket förvånar mig. Jag är glad att jag valde att läsa den trots den konstiga beskrivningen. Jag vet inte om jag skulle kalla den för en "Don't think just read"-manga, för den var intressant fast man tänkte. För världen var egen och magin var häftig. Sen blev inte den här "giftermål"-ritualen så konstig heller. Såklart fanns det konstiga saker...väldigt konstiga saker, men de var underhållande.

 Så jag tänker ge Magico:

8/10

Helt klart ett bra manga-tips!

---------------------------------------------------------------

Borde jag fortsätta göra Manga Reviews? Jag har börjat läsa lite mera manga utan att se en anime. Hittills har jag bara läst en manga för att animen var intressant, eller slutade för tidigt. Det här var den första mangan som jag har läst som inte har en anime. (Önskar att den hade haft en anime...).

 Har du läst Magico? Vad tyckte du? ^^

Kommentera gärna! :3

 Hare gött! ^^

//Fille   

Så jag har just läst klart en manga vid namn Magico. Jag började läsa den eftersom beskrivningen var konstig och det verkade som en "Don't think, just read"-manga. En sån som egentligen är korkad, men man kan ignorera det och bara läsa och sjunka in i den korkade världen.

 Snabb beskrivning: Emma föds med en farlig kraft i sitt hjärta (Echidna (sorry for dålig stavning och svengelska)). Den kraften dyker upp var 500 år och kan förstöra hela världen. Så många är ute efter den, och för att kunna ta den kraften måste man döda Emma.

 Då dyker en mäktig trollkarl vid namn Shion upp och säger att man kan förstöra Echidna så att hon blir fri genom att göra en speciell ritual. Hon måste gifta sig med honom. (sa ju att den var konstig). Det är inget vanligt giftermål dock. De måste göra andra små (ibland farliga) ritualer, för att helt fullborda ritualen. 

Okej jag tror att jag kommer skriva en recension till de här...

 Gah den var bättre än jag trodde. Den var rolig och lämnade ett hål i mitt hjärta som alla bra saker gör. Som när man avslutar ett riktigt bra spel, eller en bok...eller vad som helst och man inte vet vad man ska göra längre... Så känns det nu...

 Och slutet var så...gah my heart!

 Okej ska nog (kanske) skriva en recension om den här...måste fixa en ny kategori i så fall också. xD

Hare gött! ^^

 //Fille   

Story:

Yato är en "liten" gud som ingen känner till, vars högsta dröm är att vara känd bland alla och få sitt egna tempel. 

 Yatos jobb är oftast att döda demoner som dyker upp i den mänskliga världen, och för att göra det behöver han en Shinki. En Shinki är en mänsklig själ som kan ta formen av ett vapen, och är kopplad till guden som äger den. Dock förlorar Yato sin Shinki och blir tvungen att hitta en ny, och göra mindre jobb där han inte behöver ta kål på demoner. 

 När han är ute och letar efter en bortsprungen katt stöter han på en tjej vid namn Hiyori Iki. Deras möte är lite speciellt för hon knuffade undan honom från en bil som han nästan blivit påkörd av, och blir själv påkörd, men hennes själ lämnar hennes kropp. Trots det är hon fortfarande vid liv och lyckas ta sig tillbaka till kroppen och hon tas till sjukhuset. 

 Till sin förvirring märker hon att ingen verkar minnas Yato, och tror att Hiyori hade klivit ut på vägen utan anledning. Hennes själ fortsätter också att lämna hennes kropp ibland utan förvarningar, och hon vet inte hur hon ska stoppa det. 

När hon får reda på om Yatos riktiga identitet ber hon honom att försöka fixa hennes "Själen lämnar min kropp helt random ibland"-problem. Dock måste han bli en mäktigare gud för att kunna fixa problemet.

 Tillslut hittar han en ny Shinki vid namn Yukine, och tillsammans möter de en hel del faror och gamla fiender.

Karaktärer:

Jag gillar karaktärerna i den här animen. Alla är intressanta på sitt egna vis, och Yato är en underhållande huvudkaraktär. Han är idiotisk ibland, rätt creepy och har sina dåliga sidor, men han visar sig även vara snäll och bryr sig om sina vänner. 

 Hiyori är...en karaktär. Det är inget speciellt som får en att genast tänka på Hiyori. Hon är snäll, trevlig och omtänksam...Hon är ingen dålig karaktär, men inte så speciell.

 Yukine är väldigt idiotisk och spelar en stor roll i animen. Han är otrevlig, självisk och mår inte så bra. Trots det verkar han ändå bry sig om andra. Han är en intressant karaktär, men ibland vill man bara slå till honom. Jag gillar honom, han är en av mina favoriter, men ja...så idiotisk ibland.

 Annars är animen full av intressanta karaktärer, jag valde bara som vanligt att ta upp huvudkaraktärerna.

Favoritkaraktär:

Yato

 För han var väldigt underhållande.

Värsta karaktären:

Bishamon

 Jag vet inte om jag skulle kalla henne för en dålig karaktär...men hon är rätt irriterande ibland.
(Update: Efter att ha läst mangan och sett andra säsongen så gillar jag henne mycket mer!)

Animationen:

It's nice. Jag kan inte se några fel med den. Yato gör vissa konstiga miner, och jag tycker att de ser roliga ut. Vilket antagligen var meningen. Jag gillade den verkligen. Vissa saker såg väldigt fina ut (som allt glowy stuff). 

Åsikter:

I like it. Berättelsen var intressant, men det var nog mest karaktärerna som fick mig att vilja se vidare.

 Tyvärr var det inte nyss som jag såg den, så mitt minne är lite suddigt, men jag minns att jag verkligen gillade den här animen. Den var rolig, actionfylld...underhållande helt enkelt. 

 Dock finns det ännu bara en säsong, så slutet är inte...SLUT, det är mer Fortsättning följer (kanske). Det var ett bra slut på en säsong i alla fall.

 Förlåt men det finns inte så mycket mer att säga. Designen på allt var intressant, berättelsen var bra och karaktärerna var underhållande. Jag gillar idén om gudar som går omkring bland människorna, och jag gillar att Yato är en liten gud, och jag vill verkligen veta mer om hans förflutna. Han har (som alla gudar) levt länge och man får se hintar om hur han var förr, och man får tillslut veta rätt mycket, men det verkar som att det finns mer som man inte har fått se än. Hoppas verkligen att det blir en säsong 2! Det står ännu ingenstans att det kommer komma en, men mangan håller fortfarande på...så jag håller tummarna!

Slutsats:

Jag gillade den...mycket. Jag tycker helt klart att ni borde se den!

 Dock måste jag sänka poängen lite eftersom det kanske inte kommer en säsong 2, men jag sänker den inte lika mycket som jag gjorde med Deadman wonderland, eftersom DW helt klart inte skulle få en till säsong, och Noragami slutade på ett bättre sätt. Visst finns det fler saker som man vill vet mer om, men till skillnad från DW så har inte Noragami en enorm plot som inte alls blir avslutad i säsong 1. Så jag tänker ge Noragami:

8/10

Helt klart ett bra anime-tips!

Snälla ge mig en till säsong, jag vet inte om jag orkar läsa ännu en manga. Jag håller redan på med så många! (Har dock redan laddat ner alla Noragami kapitel som finns på appen som jag äger...). 

--------------------------------------------------------------

Jag hade helt glömt bort att göra den här, så den kom lite sent. Det var inte en så bra idé att ta en paus emellan och kolla på annat...jag minns inte detaljerna så bra nu. -.-  Om jag av någon anledning hade ogillat någon med den, så skulle jag ha kommit ihåg det, så jag är helt säker på att den förtjänar 8/10. Om en säsong 2 kommer och är lika bra så kanske poängen höjs till 9/10. ^^

 Kommentera gärna vad ni tycker om mina recensioner. Kommentera också gärna om du har sett animen och har egna åsikter om den. :3

 Hare gött! ^^

//Fille   

Lite sent, men hann i alla fall innan påsken var slut! xD

 Jag ville rita en liten påskbild, och även om den inte var så jätteseriös så tog det rätt lång tid att rita den...

Här är den i alla fall: 

 Det var rätt kul att rita något mer...tecknat och barnsligt. xD

Hoppas att ni har kul under påsken! ^^

Jag gör inget speciellt, ska ta och spela lite Snk med min kusin om ett tag, sen kanske jag tar och tittar på lite anime...

 Såg just Attack on titan OVA2 också...den var konstig men rolig. Det var kul att se lite mer av andra karaktärer. Älskar Sasha och Connie! Dock ogillar jag Jean...He's an asshole! Jag menar inte att han är en dålig karaktär! Det är skillnad mellan en dålig karaktär och en karaktär som är en dålig person. xD Jean råkar bara vara en sådan person som går mig på nerverna...

 (Är hemma igen förresten. Kunde inte skriva i stugan för internet var för dåligt).

 Hare gött och glad påsk då! ^^

//Fille   

Glömde säga att jag åker till stugan över helgen (eller jag kommer hem lördag kväll). Vilket betyder att bloggen antagligen kommer stå still, eftersom internet sugeeeer i stugan. Jag kanske lyckas lägga ut något...vi får se...
Ville bara förvarna er om det. xD
Uuugh har en fyra-fem timmars resa framför mig. -.-
I'm booored!!! And there's nothing but trees here!
Hare gött! ^^
//Fille *takes hat off*

Har ni sett en anime/film eller läst något som har startat superbra, men slutade väldigt uschigt? (Uschigt är ett ord nu) Storyn verkar jätte intressant och man vill så gärna se mer och man tror att det kommer vara något riktigt bra, men så BOM så förstör författaren allt genom att göra saker som man inte alls förväntade sig (dåliga saker då). Visst blir man frustrerad? Jag tänker i alla fall på allt som kunde ha varit annorlunda och hur det skulle ha varit om den hade tagit en bättre väg.

 Även om det var länge sedan jag såg Sword art online (You can read my review here---> Pizza), så tänker jag fortfarande på den. Det är som att den har naglat sig fast i mitt huvud och skriker "SO MUCH POTENTIAL! SO MUCH POTENTIAL!". Det är jätte irriterande för jag har sett animen, jag har skrivit en recension och skrivit av mig mina åsikter, men ändå sitter den där och skriker. Jag tror att det kan bero på att jag inte skrev av min frustration helt. Jag ville inte vara så hård för jag älskade hur SAO kunde ha varit. Jag hatar att den inte var så bra som jag trodde. Jag kunde kolla på ett avsnitt och tänka att det var ett väldigt bra avsnitt. Till och med avsnitten där de bara fiskar var bra separata. Men i det stora hela var det dåligt för det fanns så mycket som irriterade mig när man satte ihop det. 

 T.ex det här med att alla som träffade Kirito blev förälskade i honom. Visst det kunde va lite kul att se i ett avsnitt, så separata blir de avsnitten bra, men tillsammans så blir de bara "WHAT THE FUCK? WHY? IT'S SO STUPID!". 

 Jag önskar så mycket att de hade gjort något bättre utav det. Säsong 1 var inte så dålig. Slutet var lite plötsligt och jag hade hoppats på något större, men det hade varit sååå mycket bättre om det hade slutat där. De gjorde en häftig berättelse om ett gäng ungdomar som blir fast i ett spel där de kan dö, till en berättelse om att rädda sin flickvän. Jag ville se dem döda bossar! Slåss! GÖRA SAKER SOM MAN VANLIGTVIS GÖR I EN SPELVÄRLD FULL AV MONSTER!!!

 Jag ville se hur Kirito blev så stark som han blev även om han spelade solo. Jag ville ha mer av de första avsnitten (typ de 5 första). Jag ville ha mer av det! De förstörde det...och det gör mig så frustrerad. Det startade så bra!

 Jag vet att det finns många som älskar den animen, men jag kan inte förstå varför. Jag gav den så mycket poäng som jag gjorde på grund av de där småsakerna som hade så mycket potential. Saker som att det tydligt syntes hur folk blev påverkade av den nya världen. Hur de byggde upp ett samhälle och alltid tänkte på att de kunde bli dödade av en varelse som bestod av ett gäng pixlar. 

 Det här gäller inte bara SAO, det finns jätte många andra saker som faktiskt kunde ha blivit bra! Har ni sett The host? 

 Inte den--->    Jag pratar om Meyers skit--->   

Om en annan författare hade haft idén (en bättre författare), så kunde den ha blivit bra. Om man inte hade gjort det till en kärlekstriangel/fyrkant/sak så kunde det ha blivit en intressant berättelse. 

 Varför gör folk såhär? Fick de en idé och började skriva, men sen fick de slut på bra idéer och ville bara avsluta det? Jag hatar när det blir så...det känns som att författarna slutar bry sig i slutet och bara skriver ner allt de kan komma på för att...THEY WANT MONEEEY!!! Eller för att de helt enkelt inte orkar bry sig längre.

 Sluta...Stop it...now!

Gahuuugh det gör mig bara så frustrerad. Varför kan jag inte bara släppa det? SAO försvinn ur mitt huvud. Snälla...det är över nu. Kom igen!

 Förstår ni vad jag menar? Har det här hänt er? 

Nu ska jag försöka tänka på annat innan jag sliter av mig håret...

 Hare gött i alla fall! ^^

 //Fille   

När Fox vaknade dunkade det i huvudet, och han kunde av någon anledning inte röra på armarna. Han kunde känna att han satt på något hårt, antagligen en stol, och benen satt lika hårt fast som hans armar. Allt var mörkt och han trodde att han satt i ett rum utan ljus, men så insåg han att han ännu inte hade öppnat ögonen.
Han kände sig seg i hela kroppen och fick kämpa för att kunna slå upp ögonen och inspektera platsen han befann sig på.
Han insåg att han satt i ett litet rum i en lägenhet. Det brukade antagligen vara ett vardagsrum förr för när han vred på huvudet kunde han se en sliten soffa bakom sig, och framför honom stod en gammal tv. Han hade haft rätt om att han satt på en stol, och han såg nu varför han inte kunde röra på benen eller armarna. Ett rep satt hårt runt hans handleder bakom ryggen, och benen var bundna vid ett varsit stolsben.
Han vred på huvudet åt vänster och fann Scott sittandes på en annan stol, även han bunden, men han hade ännu inte vaknat.
 Rummet de satt i var annars tomt och han kunde inte se den som hade tagit dit dem, men han antog att vem det än var så befann personen sig i ett annat rum. Vardragsrummet hade två dörrar, en på höger sida och en på vänster. En av dem skulle säkert öppnas snart och avslöja deras kidnappare.
Fox var väldigt förvirrad över sin situation. Han kunde inte förstå varför någon skulle binda fast dem så här, och han hade ingen aning om vad han borde göra. Borde han ropa och se om han fick något svar, eller borde han sitta tyst och vänta? Repen var omöjliga att få av så han kunde inte fly. Han kunde inte heller fråga Scott om idéer för han var fortfarande medvetslös, men han borde kanske försöka väcka honom?
"Scott?" väste han tyst åt sin vän och väntade ett tag för att se om någon skulle reagera, men ingen främling kom inrusandes och Scott öppnade inte ögonen.
"Du Scott! Vakna!" sa han lite högre den här gången men inget hände nu heller.
 "SCOTT!" röt han tillslut och hans vän ryckte förskräckt till och slog genast upp ögonen. Först såg han irriterat på Fox, men sen insåg han att han satt bunden vid en stol i ett främmande rum och såg istället väldigt förvirrad ut.
"Va i...? Vart är vi? Vad händer? Varför dunkar mitt huvud?" utbrast han och såg sig omkring i rummet med blicken.
 "Jag har ingen anin..." Fox tystnade när Scotts blick plötsligt for till något bredvid honom och vidgades som om han såg ett spöke. Förvirrat vred Fox på huvudet åt höger och möttes av ett par stora mörkgröna ögon under en svart huva.
"VA I HELVETTE" Utbrast han och ryckte till på stolen och figuren bredvid honom backade förskräckt in i dörren som den just hade kommit in genom. Figuren bar en lång svart kappa med huvan uppdragen, och det enda som syntes under den var ögonen på grund av en sjal som var virad runt halva ansiktet. Han eller hon var rätt lång och bar två pistoler och två dolkar i sitt bälte. Byxorna var smutsiga och tröjan likaså, men båda plaggen verkade vara hela, sånär på ett litet hål vid knäet.
Både Scott och Fox satt och stirrade på främlingen som stirrade tillbaka. Tillslut bröt Scott den obehagliga tystnaden och sa:
"Är du idioten som kidnappade oss?" Han fick inget svar. Främlingen fortsatte bara att stirra, men lämnade dörren och gick med ryggen längst väggen tills han eller hon stod framför dem.
 "Vad vill du oss?" frågade Fox smått irriterat men de fick inte något svar den här gången heller. Den irriterade tonen i Fox röst verkade skrämma främlingen för han eller hon sänkte blicken till sina fötter.
"Vi är inte dina fiender" fortsatte Fox med en trevligare ton för att inte skrämma iväg personen.
 "Än..." fyllde Scott i och blängde på främlingen som tryckte ryggen mot väggen.
"Lyssna inte på honom." sa Fox och såg irriterat på sin vän innan han vände blicken till främlingen igen och fortsatte "Är du ensam?". Den här gången fick han äntligen ett svar, dock var svaret bara en nick och inga ord.
 "Kan du släppa oss? Vi kommer inte skada dig" sa han sedan när han tänkte att främlingen kanske bara svarade på ja- eller nej-frågor. Dock fick han inget svar den här gången, men främlingen började sakta gå fram mot honom med nyfikenhet i blicken. Han sa inget utan betraktade bara främlingen när den började höja handen mot hans ansikte.
 "Vad håller du på med?" utbrast Scott och främlingen ryckte genast till och backade tillbaka till väggen just innan handen nuddade Fox ansikte.
"Scott sluta du skrämmer honoäehhenn..." började Fox argt men kunde inte avsluta meningen. Vad var främlingen för något? Han såg på den igen och försökte lista ut om han skulle kalla den för henne eller honom, men kläderna döljde alla ledtrådar. Han kunde inte ens se ansiktet tydligt. Bara de där skrämda och nyfikna ögonen.
"Förlåt men...vad ska jag kalla dig?" frågade han men främlingen ignorerade frågan och såg bort mot dörren. Först trodde han att den inte ville svara igen, men så märkte han hur främlingens kroppshållning hade förändrats. Nyss hade den tryckt ryggen mot väggen och sett skrämt på dem med händerna svagt höjda som för att skydda sig själv, men nu stod den med svagt böjda knän, ena handen på en av dolkarna i bältet och med med blicken fastnaglad vid dörren som om den trodde att något skulle rusa in. Själva blicken var också annorlunda. Rädslan och nyfikenheten var som bortblåsta.
"Vad stirrar du på?" frågade Scott surt och såg bort mot dörren. Då vände främlingen blicken mot honom och satte ena fingret mot sina läppar.
 "Hålla tyst kan du göra själv" snäste han och Fox suckade över hur idiotisk den kommentaren lät. Främlingen hade ju inte gjort något annat än att hålla tyst.
Plötsligt for dörren upp och föll till golvet med en smäll. Förskräckt vred alla sina blickar till dörröppningen där en trasig stod med munnen vidöppen och ögon som såg hungrigt åt deras håll.
 "Shit!" utbrast Scott och drog i armarna i ett försök att komma loss. "Och vi som sitter fast! Hörru knyt loss oss innan..." mer hann han inte säga innan främlingen sprang fram till den trasiga med en dolk i vardera hand. Innan någon av dem ens hann blinka föll den trasigas huvud till golvet och mosades under främlingens fot. Fox och Scott satt som förstelnade när ännu en trasig dök upp bakom främlingen och tog tag i huvan på kappan och drog till, men plötsligt stack det ut en dolk ur den trasigas huvud och den föll till golvet. Huvan föll ner och sjalen lossnade från främlingens ansikte. Allt hände inom bara några sekunder, och främlingen som inte längre hade sin huva uppdragen drog loss sin dolk ur den trasigas huvud igen och torkade av den på sin kappa.
Nu när främlingens ansikte var fullt synligt insåg Fox att det var en tjej. Hon hade en liten mun och en spetsig näsa. Med hennes långa svarta kappa såg hon lite ut som en korp. Hennes hår var svart och väldigt kortklippt. Det stack bara upp någon enstaka centimeter. Hon hade antagligen klippt det för att hålla det borta från ögonen.
När hon hade bestämt sig för att dolken var tillräckligt ren satte hon den i skidan igen och mötte Fox och Scotts chockade blickar. Förvirrat vred hon på huvudet som om hon antog att de kollade på något annat bredvid henne.
 "Det gick fort" sa Scott tillslut och slappnade av igen. Både han och Fox hade omedvetet spänt sig när de trasiga dök upp.
Hon drog upp sin huva och virade sjalen över sin mun och näsa igen, innan hon böjde sig ner mot de döda kropparna på golvet. När hon ställde sig upp igen hade hon en av dem slängd över axeln och bar den enas huvud i håret med den andra handen. Hon höll fast den trasiga med sin ena arm som om den inte vägde något alls och lämnade rummet.
"Hallå kom tillbaka! Knyt loss de här jävl..."
 "Lugna ner dig Scott. Hon vill nog bara inte ha två blodiga kroppar liggandes på golvet." suckade Fox och Scott gav ifrån sig ett irriterat läte.
"Hur mycket är klockan? Hur länge har vi varit här?"
 "Jag vet inte. Det är antagligen natt, så även om vi skulle komma loss så skulle det vara väldigt farligt att fösöka ta sig hem nu" sa Fox fundersamt och såg bort mot dörröppningen. Det såg ut att vara ingången till ett kök. Han kunde ana en list på väggen och lutade sig fram för att se mer. Som han trodde var det ett litet fönster, men han kunde inte se något utanför på grund av mörkret. Så det var natt ändå. Det betydde att de skulle vara lika blinda som de trasiga där ute, och eftersom deras hörsel var mycket sämre så skulle de vara i underläge.
"Vart tror du hon gick?" frågade Fox och Scott suckade.
 "Vem bryr sig?" muttrade han och försökte frenetiskt komma loss från repen.
"Ge upp. Knutarna är för starka".
 "Vi måste ta oss tillbaka till lägret".
"Vi kan ändå inte ta oss dit i mörkret".
 "De tror säkert att vi är döda, din idiot!".
"Och det kommer vi vara om vi försöker ta oss tillbaka genom mörkret!" Fox röst var väldigt irriterad nu och Scott blängde ilsket på honom.
"Så vad ska vi göra då? Bar sitta här som ett gäng idioter och vänta på att den där galningen ska släppa oss?" röt Scott och Fox suckade men svarade inte på hans fråga. Ärligt talat hade han själv ingen aning om vad de kunde göra. De kunde inte komma loss, och de skulle ändå inte kunna fly. Den främmande tjejen verkade rätt galen, men hade inte försökt skada dem, så hon verkade inte vara illasinnad.
Han bestämde sig för att helt enkelt vänta och se vad hon tänkte göra med dem.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så det var ännu ett kapitel! ^^ Jag är trött just nu, så jag kanske ser lite fel imorgon när jag är piggare och ändrar lite...men jag ville ändå publicera det nu! :3

 Oj det blev rätt många inlägg idag...o.O

Kommentera gärna vad ni tycker! :)

 Hare gött! ^^

//Fille   

Okej kolla inte på det här om du inte har sett Attack on titan! Läs inte ens inlägget okej? För du borde verkligen kolla på Attack on titan om du inte har gjort det, och spoilers skulle förstöra hela grejen. xD

 You have been warned!

- Half of me wants to say that you're right. That's so sad but still funny. Should I laugh or should I cry? I don't know... 

 If you didn't get the joke ---->   

 Men allvarligt...vi fick ju knappt se Marco ändå så jag tog det inte som en så stor sak att han dog...och jag har aldrig riktigt gillat Jean så hans sorg har inte påverkat mig så mycket. Men det är fortfarande sorgligt. 

 Det är många som dog som man knappt visste vad de hette...men jag tycker att det nästan gör det mer sorgligt. De fick inte ens leva tillräckligt länge så att man fick lära känna dem. :(

 Okej jag ska inte skriva ett megalångt inlägg om det här...jag sparar det till recensionen om jag nånsin gör någon. Jag borde nog kolla på alla avsnitt igen (även om jag redan har sett vissa 2 gånger redan) för att fräscha upp minnet lite. Jag läser ju mangan så jag är rädd att jag kommer blanda ihop den med animen.

 Gah varför kan det inte bara komma en andra säsong? Jag vill så gärna se deeeeet!!!

Jag älskar mangan (och animen) för det finns alltid något nytt i varje kapitel som får en att bara "O.O...O.O..O.O WHAT?". Sen slutar såklart kapitlet och man blir tvungen att vänta på nästa för att få veta mer.

Spoiler från kapitel 56 (håll in och dra med musen) --->  Som när jag läste: Levi Ackerman...(min reaktion:) What? But...what? Och sen att Historia och Eren blir bortförda och...ja allt det där. I want the next chapter now!

Nej nu ska jag sluta innan inlägget blir för långt. Jag har fundera på att skriva som manga-chapter recensioner men för att göra det så behöver jag ju läsare som faktiskt läser mangan så...är det några av er som gör det? Skulle någon av er tycka att det vore intressant?

 Hare gött i alla fall! ^^

//Fille