Jag fick lust att måla naglarna, och bestämde mig för att göra tecknen för de fem stora ninjabyarna från Naruto (Leaf, Cloud, Rock, Sand och Mist om jag minns rätt). Ja...det failade första gången så att jag fick börja om, och sen blev det i alla fall inte så hemskt så att jag fick lust att gömma mig, så det fick duga...

(Ni vill inte se min högra hand!)

 Alla har frågat om vad det är för något, men till mitt försvar så vet ingen av dem vad Naruto är...och min kusin fattade så...SUCCESS! 

Ja jag har börjat få slut på idéer till inlägg... 

 Jag ska börja skriva på nästa kapitel till novellen snart...eller kanske försöka rita något...

Rösta gärna i omröstningen! Vill veta vad jag borde skriva om härnäst så att jag inte bara lägger ut saker som ingen vill läsa..som det här inlägget, jag vill inte att bloggen ska vara full av sådana!  

 Nu ska jag hitta något annat att göra....

Hare gött! ^^

 //Fille   

Fick veta idag att jag fick sommarjobbet som jag sökte!   Let's do the happy dance for a moment!  .....Okay stop now!    Stop...you don't need to dance anymore  ...STOP IT!  ...Thank you.

 Men min far fixade ju ett jobb till mig där jag jobbar tre dagar i veckan hela sommaren (på hans jobb), och jag hade typ tackat ja till det så...fick lite panik över det för jag vill hellre ha det andra. Varför?

Jo...

 Det andra jobbet skaffade jag själv, så det känns mer speciellt. Jag behöver komma ut och klara mig helt själv, där jag inte har någon som jag känner i närheten. För jag har ett problem med det. Jag är rädd för nya människor och har alltid haft någon med mig som stöd. Jag har inte ens bytt klass helt själv! Så jag känner att det här kan vara en bra erfarenhet.

 Sen är det här jobbet bara under halva sommarlovet, och hela veckor, vilket betyder att jag helt säkert vet när jag jobbar och när jag inte jobbar (min far har gett mig väldigt vag information om det andra). Det kan vara bra för jag vill kunna åka ner till min kusin och hälsa på!

 Sen är lönen inte så illa heller (nästan 70 kr i timmen). Tiderna blir jobbiga, men de är nog desamma som på fars jobb (07-16). Sen kanske det är tillräckligt nära så att jag kan cykla dit!

 Men som sagt, jag hade typ redan tackat ja till det andra och det gav mig panik. För jag ville inte skapa problem eller göra någon sur. Många sa till mig att det inte skulle skapa några problem och ingen skulle bli sur, jag hade ju inte ens skrivit på nåt kontrakt eller nåt, men det hela slutade med att jag fick sådan ångest att jag typ började...smågråta... Jag gör det rätt ofta när jag får ångest. Det blir som att min hjärna bara skriker ut det värsta som kan hända, och alla problem som kan dyka upp, samtidigt. Vilket resulterar med tårar för mig för jag får panik. Händer det här bara mig? För jag känner mig väldigt fånig över att reagera så till så mycket. Jag måste lära mig att hantera problem mer och inte få så dåligt samvete över saker som jag funderar på att göra...men det är svårt för jag kan inte kontrollera det. Jag bryr mig nog för mycket om vad andra tycker och tänker och hur de ska reagera...uuugh.

 Men sen så ringde min mor och sa att hon hade pratat med far, och tydligen var det helt okej för de hade redan andra ungdomar som de kunde fråga om jobbet. Så nu känner jag mig bättre...och fånig. 

 Som sagt skulle det andra jobbet ha varit under hela sommarlovet, 2-3 dagar i veckan och kanske lite mer betalt, men pengar är inte allt, och det andra är mer speciellt eftersom jag skaffade det på egen hand. Det ska tydligen vara svårt att få jobb där också, och det var det första jobbet jag sökt i mitt liv, så känner mig rätt stolt över det. Det skulle kännas fel att tacka nej till det då.

 Så inga fler tårar, nu borde jag bara vara glad istället. Jag har nog aldrig hört talas om någon som börjar gråta när h*n får ett sommarjobb... Uuugh min hjärna är så jobbig ibland! 

 Jaja yay för sommarjobbet! Jag tänker fundera över det här till i morgon. :P

Hare gött! ^^

 //Fille