Hur ofta får man höra att om man "lätt" blir stött så borde man inte vara på internet? Hur många har sett någon säga eller skriva något som helt klart ät stötande, och sedan när denna får kritik om hens beteénde så använder hen frasen "Vad förväntar du dig? Det här är internet"?
   Ja, om man är känslig så är internet en farlig plats. En massa skit sprids här och folk blir sårade, för det finns idioter där ute som tycker om att trycka ner andra. Det kan vara enkelt att ignorera dem med, vilket man inte kan annars. Man kan blockera användare, tvinga folk att uppge namn eller helt enkelt inte gå in på en viss sida. 
   Fast varför borde det vara ett försvar för de som sprider skiten? Varför ska de kunna lägga ansvaret på offret? 
Jag har en viss kontrol över det jag ser, men det borde inte göra det rätt för skitstövlar att...vara skitstövlar. 

Det finns många exempel, men jag tänker bara ta upp en händelse som hände väldigt nyligen, eftersom det är enklast att minnas.
Så det finns en särskild bloggare som jag har följt ett tag (såklart tänker jag inte nämna några namn) och hen kan säga saker som är stötande. 
   För ett par dagar sedan lade denna bloggare upp en video där hen pratar om hur hen inte förstår sig på folk som använder lösögonfransar och lösnaglar. 
 (Om lösögonfransar) "Frankly, I don't think it looks that good. Like I have seen people with the most ridiculous lashes. There are those, the feather ones, they look inzane". Detta är bara ett utdrag ur en nästan 4 minuters lång video. Innan den här biten pratade hen om hur hen aldrig använt lösögonfransar och förstod inte varför folk lade ner så mycket tid på att se bra ut för andra. (Jag ville bara visa att jag inte tog det ur sitt sammanhang).
   Först och främst, för att kommentera det hen sa, så har hen fel. De flesta (hoppas jag) gör det för att se bra ut för sig själva, och varför du behöver lägga ner tid på att berätta hur de ser "galna" ut förstår jag inte.
    Du ifrågasätter varför folk lägger ner tid på att se bra ut. Jag ifrågasätter varför folk lägger ner tid på att trycka ner andra. Det är okej att inte tycka om något, men varför prata om det på ett så nedvärderande sätt?

    Fast jag är inte här för att prata om videons innehåll, i alla fall inte mer än så. Det skulle helt klart kunna bli ett helt eget inlägg, men jag tänker lämna det där. 

   Hen fick kritik på den videon, eller snarare på inlägget med den. Folk besvarade hens fråga (som var varför folk använde det hen pratade om), och gav hen kritik på hur hen formulerade sin fråga, och hur hen pratade skit om ämnet. 
   Hens svar var hela tiden att hen inte ville kränka någon, att det inte alls var meningen, och sa att hen bara ställde en oskyldig fråga. 
   Fast efter ett tag och fler kritiska kommentarer dök upp tog hen helt enkelt bort inlägget. Senare när hen fick frågan "vart tog det vägen" kom svaret att hen råkade radera inlägget. Vilket kan helt klart vara sant, fast jag tror inte på det för fem öre. 
   För gissa vad som dök upp under nästa video? En "varning" i stora bokstäver om hur folk som enkelt blir stötta borde sluta läsa det hen skriver och sluta kolla på hens videor. 
   Vet ni vad hen aldrig gjorde? Bad om ursäkt. 

Jag förstår inte varför det är ett försvar, något man kan gömma sig bakom nör man säger något nedvärderande. Om jag blir sårad, säg inte att du inte menade att såra mig. Säg inte att du egentligen sa något helt annat. Du kan kritisera vad andra gör. Fast kritik är inte att trycka ner andra. Kritik är att hjälpa andra att bli bättre. 
   Kom inte och säg att det är mitt fel att jag blev sårad. 

But I guess it's fine. Because I'm just an oversensitive child, and this is the internet.

Jag gör inte så mycket nuförtiden...i alla fall inget som jag kan visa eller skriva om. När jag ritar så arbetar jag oftast med en ny shit-comic (inte samma som jag visade innan...) men det är inget som jag planerar att lägga ut någonstans. Kanske i framtiden om jag plötsligt tycker att den är bra nog, men just nu tycker jag att den är skit så jag kommer gömma den från internet.
   Annars har jag kollat på anime, och jag skulle kunna skriva en recension, men jag vet inte om det skulle vara intressant? (It's Owari no Seraph).
   Förrutom det så brukar jag inte skriva om så mycket mer...jag menar...jag skriver inte direkt mycket om manga jag läser (vilket jag skulle kunna göra? Jag vet inte hur intressant det skulle vara men jag skulle kunna börja göra recensioner på manga-kapitel?). Det svåra är att jag inte vet vad som skulle vara skit och vad som skulle vara bra, och jag har inte direkt många att fråga. Så jag kanske bara borde köra på något random och se hur det går? 

   Jag vill lägga ut mer teckningar, men det är svårt när jag inte ritar så mycket längre (because of the shit-comic). Plus: Jag har inga idéer som jag tycker om. -.-

Anyway, det här får bli kort. Jag ville mest bara uppdatera bloggen innan jag glömmer bort den igen. 

Kommentera if u want to. c:

 Hare gött! 

//Fille   

Okej så jag har historia i år och vår första stora uppgift var att göra ett släktträd så långt det gick. Vilket är superintressant. Jag älskar att lyssna på alla berättelser om släkten som min mormor kan...det finns några väldigt intressanta som den onda mormodern som stängde in sin dotter på vinden för att hålla henne borta från hennes fattigare pojkvän, eller den tokiga men väldigt snälla farmodern som matade sina plantor med gröt. The list goes on and on. Och det är intressant att se vart alla kommer ifrån. Vi komm inte särskilt långt dock. Bara till Finland, Georgien och Sverige men men...it was still interessting.
 Det här fick mig att börja tänka på vad jag skulle ha för berättelser när jag blir äldre. Ni vet sådanna där nostalgiska minnen om ens barndom. Jag har inte direkt haft ett så händelserikt liv eller ett onormalt. Det har varit det gamla vanliga, någonstans mittimellan. Fast om jag hade varit tvungen att välja ut något så skulle det nog vara ryktet om den elaka gamla mannen som bodde på åkern. Jo ni förstår, där jag bodde när jag var liten fanns det en åker bredvid skolan som hade en gångbana runt sig. Den var inte särskilt stor och den passade inte direkt in där, men den fanns och den ägdes av en man (som var en gammal gubbe under min tid). Han bodde nämligen i ett slitet gammalt hus mitt på åkern helt ensam. Det fanns inga andra hus eller lägenheter i närheten, bara honom och hans lilla slitna gård. Fast i hörnet av åkern fanns en liten miniskog med en crossbana, och dit brukade jag ofta gå med mina vänner och cykla. Vilket var askul. Men jag minns även att vi var skräckslagna för den gamla gubben. Ryktet var att han hatade när man gick ut på hans åker och att man skulle råka jävligt illa ut om man gjorde det. Fast det ledde såklart till att man kom på en liten lek. Hur nära vågar du gå? Jag tror inte att jag någonsinn kom särskilt nära och jag lekte inte den leken så många gånger. Men den fanns och det är ett litet roligt minne som jag har valt att inte glömma bort igen. För jag hade glömt bort det innan jag under den här sommaren arbetade i det området och såg den lilla stugan.Tydligen finns han inte kvar längre så jag antar att den står tom nu, fast den är fortfarande läskig i mina ögon. 
 Fast en sak med det här som intresserar mig extra mycket är att jag inte kan minnas att jag någonsinn har sett den här gubben. Jag vet bara att han fanns. Dock var jag osäker när minnet kom tillbaka men enligt en av arbetarna så hade han funnits en gång i tiden. Min mor hade tydligen växt upp med samma rykte, men hon har aldrig sett honom heller. 
 Jag tycker bara att det är lite kul. Ingen av oss har sett honom men vi vet att han fanns, och vi lekte samma lek. xD

Hm jag fick plötsligt lust att skriva en novell om det här. Jag gör det ibland med gamla barndomsminnen... Dock vet jag inte om jag lade ut dem på den här bloggen...
 Fast det räcker nog med en berättelse i det här inlägget. Jag vill inte tråka ut er mer. It's just fun to think about, you know? 
 Har ni några gamla roliga minnen som skulle kunna bli en såndär sak ni berättar för era barnbarn (om vi ni någonsin får några. Jag är osäker för jag är inte så intresserad av att skaffa barn).
 Anyway, Hare gött! ^^

//Fille   

Okej så att klättra upp ur det som jag valde att kalla "The shithole" var lite mer krävande än vad jag hade tänkt. Jag lyckades börja rita igen och gå online på t.ex skype men av någon anledning lyckades jag inte ta mig till bloggen innan skolan började. Och med skolan kom ju såklart tröttheten och alla uppgifter tillbaka, vilket slukar en del tid, så har skjutit undan bloggen lite. Jag tror att jag har börjat hitta tillbaka till min gamla "rytm" så jag borde kunna väcka den här bloggen till liv nu. (σﾟ∀ﾟ)σ
 Jag känner att jag kanske borde förklara vad jag menade med "the shithole", för jag tror inte att jag direkt förklarade vad jag menade förutom att "jag mådde som skit". Well...har ni någonsin haft en sådan dag då ni bara mår skitdåligt utan att veta varför? En dag då alla de där "deprimerande" (gillar inte att använda det ordet egentligen, men kan inte komma på något annat) bestämmer sig för att krypa fram och allt du vill är att försöka att ignorera dem? Oftast lyckas jag med det men de där dagarna kunde jag inte det av någon anledning. Det hela slutade med att jag gömde mig under täcket, släckte lampan och ven igenom alla säsonger av Kuroku no Basket. För jag började kolla på det med min kusin när vi var i Linköping (jag ska skriva om närcon sneare i inlägget). Det var en bra anime, och lyckades hålla tankarna borta ett tag. Men som sagt, jag lyckades krypa ur sängen någon dag efter att jag asvlutade serien, började rita igen och blev lite mer social. Under den senaste tiden har jag känt mig bättre, och vissa dagar har jag mått sämre. Men det verkar som att jag i alla fall inte sitter i "the shithole" längre.
 

Anyway let's talk about something more fun!
 
 Okej så närcon...mitt första konvent. How was it?
Wel it was great of course. Jag åkte dit med min kusin som kände en familj där, vilket betyder att vi hade ett gratis boende (woop). Jag hade aldrig träffat den familjen (eller jo någon gång när jag var typ 5) men de var väldigt trevliga så jag hade inga stora problem med det. Jag är inte direkt bra med främlingar, de skrämmer mig, men att vara där var helt okej! ^^
Så dag ett:
Vi åkte på morgonen så vi missade halva dagen och kom inte iväg till själva konventet förrän vid två/halv tre tiden. Min kusin skulle cosplaya (lyckos, jag hade inte hunnit skaffa något för mina föräldrar tog evigheter på sig att ge mig ett rakt svar, så jag sprang omkring med min gula hatt och fancy fluga) så det tog ett tag för henne att göra sig i ordning. Hon var Ciel från Kuroshitsuji i klänning (you know that pink one he had in that episode). Jag önskar att jag hade en bild för hon såg awesome ut. Seriöst klänningen var så sjukt fint gjord (fast hon hade inte gjort den själv). 
Eftersom vi "bodde" bara en kvart/10 minuter bort från konventet så gick vi genom skogen dit. Det råkade vara väldigt varmt den dagen så hela promenaden bestod i stort sett av klagomål från min kusins håll. Jag förstår henne dock, det var inte direkt lite kläder hon hade på sig. 
 Så vi kom fram och insåg att vi inte kunde gå in i den entrén vi var vid innan vi hade skaffat våra band, så det var bara att försöka hitta huvudingången, vilket var lättare sagt än gjort. Hon som stod där pekade ut en väg men förklarade väldigt dåligt, så det slutade med att vi yrade omkring och försökte följa stängslet så gott vi kunde. Det tog ett tag men tillslut kom vi fram till kön (som tur nog inte var superlång). Efter att vi hade stått där ett tag insåg vi att vi hade kommit i rätt tid, för när vi vände oss om hade kön blivit mycket längre än när vi hade anlänt.
 Tullslut kom vi äntligen in och det första vi gjorde var att leta efter mat. Seriöst vi var sjukt hungriga och hade bara ätit en macka på tåget. Vi tog i stort sett det första vi såg, som var ett pizza-stånd. 
 Efter vi hade ätit valde vi att gå omkring och kolla lite, så vi hamnade bland alla butiker. Herregud vad mycket det fanns! Det tog oss två dagar att ta oss igenom alla! I loved it though. Fast mer än så gjorde vi inte den dagen för vi var sjukt trötta och vi båda mådde rätt så dåligt. Jag hade haft ont i magen tidigare men ignorerade det, och nu började min kusin prata om att hon var på väg att spy. Så vi tyckte inte direkt att det vore bra att stanna längre. Så vi lämnade konventet vid femtiden och somnade nästan så fort vi kom "hem". 
Dock innan vi somnade gick vi in på närcons sida och kollade vad det fanns att göra resten av dagarna. Det visade sig att det fanns en hel del! Så vi skrev ner allt vi ville göra på min mobil (med tider och plats och allt). 

Dag två:
Den här gången valde min kusin att skippa cosplayen (hon hade tänkt vara Mikasa från attack on titan) för hon orkade inte. Vilket betyder att vi kom iväg lite tidigare (runt tolv). Den här gången gick vi omkring lite och gick sedan på någon slags Dejtingshow. It was pretty fun, och det var skönt att bara sitta i gräset ett tag. Efter det köpte vi hamburgare/korv (för vi litade inte på det där pizzaståndet efter att vi båda hade mått dåligt dagen innan). (ಠ_ಠ)
 Näst på listan var en signing med en cosplayare vid namn Alodia, som jag aldrig hade hört om tidigare för jag är inte så insatt i cosplay (men min kusin hade det). Fast hon var supergullig och det var kul att se henne ändå. (Kollade såklart upp henne när jag kom hem och hon är sjukt duktig!). Jag var lite förvånad över hur kort kön var (det var typ vara sju pers), men det var ju bara desto bättre för oss.
 Efter det gick vi i fler butiker innan jag drog med min kusin till en signing med Yui Ishikawa som gör rösten för Mikasa i attack on titan. Hon var inte så jätte intresserad i det men jag ville verkligen gå. Så vi ställde oss i den sjukt långa kön och hoppades att vi skulle komma in. Jag hade lyckats hitta nästa del i mangan (Thank dog) så att jag hade något hon kunde signera (önskar att jag hade haft med min Bluray med animen men visste inte om det innan jag redan satt på tåget). Anledningen till att jag var så glad över att jag hade hittat mangan var för att sakerna hon kunde signera var väldigt begränsade. Det var sjukt mycket regler runt den här signeringen. Hon kunde inte signera något som hade copyrightade figurer, eller något snk releterat som inte var officiella manga-delar eller anime-blurays/dvds. Man fick inte heller ens nämna snk, be henne att göra Mikasas röst (vilket jag kan förstå för det måste vara sjukt jobbigt för henne) och man fick inte be henne att sjunga. Det var även en gräns på hur många som fick komma in (runt 200 tror jag?). Vi blev typ 150 eller något sådant.
 Jag önskar attt jag kunde ta en bild på det men man fick inte heller ta kort eller filma, och man fick inte ens ladda upp en bild på atografen sååå I can't do it. Det var en fin atograf i alla fall, fast man inte ens ser vad det står. Hon skrev till och med Mikasa i hörnet. q(^-^q)
  Efter det var vi än en gång trötta (ja vi är tråkiga och missar alla nattliga aktiviteter, I know shut up) så vi gick "hem".
Dag tre:
Den här gången gick vi lite senare, för jag tvingade henne att säga ja till en föreläsning om spelutveckling (yay) som inte började förrän klockan 1. Idag cosplayade hon inte heller för det skulle bli regn (vilket det blev! Det spöregnade på eftermiddagen). Föreläsningen var väldigt intressant så jag är glad att jag gick på den.
 Efter det hade vi sjukt mycket fritid så vi gick runt i affärerna igen. Vi planerade att kolla på Kuroku no Basket senare (för det visades vid fyra), men annars fanns det inget mer. Efter ett tag valde vi att gå och leta efter mat, och det var då som vi insåg att det regnade. Tur nog hade familjen vi bodde hos varit så snälla och lånat ut paraplyn till oss så vi var skyddade (Ett stånd där ute hade lite humor och spelade låten "under my umbrella". Nice one). Men såklart var kön enorm så man blev tvungen att stå där ute i evigheter.
Efter att ha ätit och köpt mer onödigt grejs gick vi till knb visningen. Meeeen det visade sig att undertexterna inte ville fungera, och eftersom vi aldrig hade sett det förut satt vi som två frågetecken. Vi bestämde oss tillslut för att helt enkelt gå "hem" och kolla istället. Så vi gjorde det (ja än en gång stack vi tidigt, shut up). 
Dag fyra:
Okej så vi hade tänkt gå på en föreläsning den här dagen, men det visade sig att min kusin var tvungen att ta tåget rätt tidigt så vi missade den (vi skulle åt olika håll). Min familj kom och hämtade oss, körde min kusin till tågstationen och sedan stack vi till stugan. 
 And that's where the story ends.

Så jag nämnde ofta att jag köpte saker, och för att ge det här inlägget lite bilder (för det här var bara en jäkligt lång tråkig text, ugh) så kommer det lite bilder på de sakerna nu...


(Kuroshitsuji poster, Shingeki no Kyojin poster, Shingeki no kyojin v.15 and Shingeki no kyojin soundtrack)
     
(Tokyo Ghoul t-shirt, Tokyo Ghoul mask (because I can) and a Tokyo Ghoul poster)   
 
Jag trodde att jag hade köpt mer (för det kändes som att jag hade köpt upp hela närcon) men tydligen inte. Jag hade precis fått min lön (fick den på fredagen, woop) så jag sprang i stort sett runt och kastade pengar på allt jag ville ha. Because I could. 
 Well, jag är rätt nöjd med det jag köpte, och jag har fortfarande råd för en ny ritplatta (jag har hittat en men Paypal is a horsepoop right now so I can't buy it yet) men jag skriver nog om det när jag väl har fått den.
 Jag är väldigt nöjd över mit första konvent, och det var askul att få tilbringa tid med min kusin! Ｏ(≧▽≦)Ｏ Jag planerar att gå igen nästa år (antingen på vintern eller sommarn igen) men då tänker jag cosplaya! Jag har inte bestämt mig för vad än men jag har tid.

Anyway, d va d dä! 
 Jag ska försöka väcka den här bloggen igen...ni vet...tredje gången gilt, ellerhur? (σﾟ∀ﾟ)σ
Hare gött (nu måste jag dra till matten...uuuuuuugh save meeee (började skriva det här i skolan)). 
 //Fille   

Okej så jag har inte haft särskilt mycket tid för bloggen...och har inte heller haft några idéer den här veckan. Den största boven är nog mitt arbete, har ju ett sommarjobb i år igen som kommer hålla på i fyra veckor till. Ni kanske inte minns att jag inte riktigt gillade jobbet jag hade förra året men...it was awful. Jag menar inte att själva arbetet var dåligt som i "de var så orättvisa blabla" utan det var bara...ugh. Jag är tacksam för att jag fick det men det var inte roligt, men det var självklart värt det. Förra året bestod bara av att rensa rabatter och buskar...för hand. Tre dagar i veckan fick man plocka skräp på morgonen men annars var det bara att rensa. Det hjälpte såklart inte att stället jag arbetade på var väldigt petigt. Tog man fem minuters paus kunde man få ett samtal om att någon tyckte att man latade sig. Så det kändes som att någon stod med en piska bakom en hela dagarna. Sedan var gruppen inte heller så jättebra...en fick till och med sparken...

 Meeen i år blev det bättre. Det är fortfarande samma arbetsgivare men jag är på ett annat område som är mycket trevligare. Där är det inte bara en massa rensning utan jag har även fått plantera, plocka skräp, flytta saker and shit like that. Gruppen är också trevligare och det är lite kul att vara på ett område som brukade vara mitt hem. Plus att vi även har varit lite här uppe där jag bor nu. Så det var trevligt.

Okej nu släpper vi arbetsnacket och går över till annat. Det var ju midsommar och jag stack till min sommarstuga där det inte finns internet...yay... Det regnade så vi sket i att göra en midsommarstång och jag spenderade i stort sett all tid på Dragon Age origins...som jag faktiskt har avslutat nu. Jag är inte särskilt nöjd med hur vissa saker slutade...en karaktär som jag tyckte om dog och jag kände mig som skit på grund av det. Dammit. 

 Jag var inte heller särskilt nöjd med min egna karaktär...

Her name is Fenrir and she's a Dalish elf and a rouge (assassin)...jag orkade inte börja om och skapa en ny meeen nu när hennes berättelse är avklarad kunde jag skapa en ny karaktär. Jag vet inte om jag kommer orka spela igenom hela skiten igen men jag ville i alla fall testa lite andra val och vägar.

This is Raven. She's a human mage. : 3

Jag vill rita henne någon gång...I'll probably do it when I get my drawing computer back...uuuugh har fortfarande ingen ny laddare. 

Anyway jag tror inte att jag har så mycket mer att säga. Tror jag tänker spela lite Da nu eller skriva...är osäker. 

 Hare gött! ^^

//Fille   

Så min mor var så snäll att hon skaffade Splatoon åt mig i typ...avslutningspresent. And it's really fun! Jag vet inte om det är värt 500  dock...det är nog mer ett 300-spel (är glad att vi kunde få det för mindre). 

 Splatoon är det där nya konstiga bläckfisk-spelet som nintendo har släppt. Ja de gjorde något nytt för en gångs skull. xD Jag klagar inte, de får gärna släppa 100 fler Zelda eller Mario-spel, jag är helt okej med det! Men det är kul att de släppte något nytt...och som visade sig vara kul!

 Så i Splatoon ska man spruta bläck på saker...and that's it. Det finns två olike "modes" online (fast den ena kommer man inte åt förrän man nått nivå 10). Den ena kallas för "Regular Battle" som har "Turf War". Där är man indelade i två lag som har en varsinn färg. Sedan ska man bara färga så mycket som möjligt innan tiden tar slut. Man skadas av motståndarens färg och kan färdas snabbare i sin egna. Det laget som har färgat mest vinner.

 I "Ranked Battle" är det "Splat Zones" som gäller. Där ska man ta över ett visst område med sin färg så länge som möjligt. Där blir man även rankad beroende på om man vinner eller förlorar. Om man vinner åker man upp och om man förlorar åker man ner. It's simple.

 Sedan vinner man såklart pengar också som man kan köpa nya vapen och kläder för. Alla vapen och kläder har olika förmågor eller power ups som hjälper en i spelet. 

 Så vad jag tänker göra nu är att se på de negativa och de positiva sakerna. Låt oss börja med det positiva. :3

 En sak som jag gillar är att det är ett högt tempo i spelet. Man hinner inte tröttna innan en match är slut, men man känner sig inte heller överdrivet stressad. Själva stilen i spelet är också intressant och kreativ. Det finns såklart bitar som jag inte gillar med den meeen nu ska vi ju bara ta upp det positiva. Så de positiva sakerna är först och främst färgerna. De är väldigt fina och bläcket ser väldigt bra ut. Jag vet inte varför men jag älskar hur det ser ut. Något med det gör det superkul att spruta och måla golv med. Sedan ser karaktärerna också bra ut...eller jag menar...de är intressanta? Jag vet inte vilket ord som passar in här men jag gillar dem helt enkelt.

Själva idén är också väldigt intressant och rolig. Den är enkel men det är något med den som man fastnar för. Jag måste hela tiden spela "bara en match till", och jag vet inte varför. Även om jag förlorar en hel del så vill jag fortsätta.

 Jag gillar också hur alla vapen och kläder har olika förmågor, och det är väldigt bra att man kan prova allt innan man faktiskt köper dem.

Vapnena känns annorlunda när man använder dem, så det är inte bara så att de gör olika mycket skada. Vissa skjuter längre, andra är snabbare eller täcker ett större område. Man behöver inte heller skjuta om man inte vill, för det finns t.ex en pensel eller en...målarrulle? Jag vet inte vad de heter...en såndär som man rullar färg med...u know?

 Anyway, moving on.

Mina favoritvapen just nu är nog de här:

Rollern använder jag mest i Turf War eftersom den täcker mest område, och där är det inte lika viktigt att döda andra, medan Splattershoten fungerar bättre i Splat Zones eftersom man måste kunna försvara sig mer där. Fast det är bara hur jag spelar, vissa föredrar såklart annat.

 Banorna är roliga. Det går att komma på olika strategier och ta olika vägar beroende på hur man vill spela. Vissa är såklart bättre än andra, men än så länge har jag inte stött på någon som jag hatar.

Det var nog allt positivt jag hade att säga just nu, så nu går vi över till det negativa.

 OMG STOP TELLING ME TO BE "FRESH" OKAY? PLEASE IT'S SOOOO ANNOYING. I UNDERSTAND, I'LL STAY FRESH YOU DON'T HAVE TO TELL ME THAT EVERYDAY OCH EVERYWHERE. WE GET IT, THIS IS A "HIP" AND "COOL" GAME WHERE EVERYONE AND EVERYTHING IS "FRESH". WE GET IT ALREADY SO STOP! PLEASE!

 Seriöst språket i det här spelet är...geh...det gör ont ibland.

 Varför finns det bara två banor? Varje gång man sätter på spelet startar det med ett "nyhetsprogram" där de berättar vilka banor som är tillgänliga. Varje mode har alltid två banor som de hoppar mellan, men vad jag inte förstår är varför inte alla banor är tillgängliga hela tiden. Det kanske är meningen att det ska kännas mer som en random turnering som är styrd av speciella regler eller något men...det är dumma regler. Låt mig spela på alla banor please! 

 Man kan inte heller välja bana själv, det är allrid slumpvist. Det kan bli så att man får samma bana flera gånger i rad och man kan inte kontrollera det alls. Varför kan man inte t.ex rösta på vilken bana man vill ha? Har jag bara missat att man kan rösta? För det känns verkligen som att man borde kunna göra det. 

 Det skulle även vara kul med lite flera modes. Det finns bara två stycken och det kan bli lite uttjatat ibland. Jag gillar de som finns men det känns som att det borde finnas fler med tanke på hur dyrt spelet är. Jag menar, t.ex Wind Waker har samma pris (iaf när det släptes) och det är ett enormt spel med en stor värld och en lång intressant story som man kan vara fast i i evigheter, och sedan har man Splatoon...skjut bläck på saker. Antingen ska du skjuta på ett så stort område som möjligt eller ta över en viss del. Det finns även solo spel men det var inte särskilt intressant. Man skjöt mera bläck på saker...nothing new. Så jag har inte orkat fortsätta på den biten.

 Sedan saknar jag ett sätt att kommunicera med mina lagmedlemmar. Jag är inte direkt en person som sätter på voice chat i spel, utan jag föredrar att springa omkring i tystnad, fast det enda spelet som jag faktiskt har där man är i lag är Call of Duty...och där behöver man inte direkt kunna prata med andra. Det går bra utan voice chat, men i Splatoon skulle det vara bra om man kunde kommunicera och prata ihop en strategi tillsammans. Man kan säga två saker "Nice" och "To me" men det hjälper inte särskilt mycket. Man måste hela tiden gissa sig till vad de andra tänker göra och det blir inte direkt något lagarbete.

 Det skulle även vara trevligt om man kunde få se vilken bana man hamnar på i förväg så att man kan tänka mer innan man kastas in i matchen. 

Jag tror att det var allt jag hade att säga för tillfället. Det kanske kommer flera åsikter senare för jag har bara ägt spelet i två dagar nu så jag har inte spelat särskilt mycket. Men kort sagt tycker jag om det här spelet. Det har sina brister men trots det är det väldigt roligt! Om du känner att du vill kolla in det så råder jag dig att göra det, för om det låter intressant för dig så kommer du antagligen gilla det. Men om du inte tycker att det verkar roligt så är det nog inget för dig, så då är det nog inte värt att ge det en chans, speciellt inte med tanke på priset.

Well det var mina tankar om Splatoon. Tänkte att jag kunde skriva ett litet inlägg om det eftersom jag har spelat det så mycket de här två dagarna, och jag gillar att skriva om spel när jag har chansen. Hoppas att jag inte tråkade ut er.

 Har ni Splatoon? What do you think, is it any fun? :3

Nä nu ska jag återvända till spelet. xD

 Hare gött! 

//Fille   

Klockan är snart 10, jag är trött och har just kollat in mina uppdaterade betyg...and I feel like ranting. I am sorry.

Så jag har alltid brytt mig en hel del om mina betyg. Det är inte så att jag sitter och pluggar varje dag, tvärtom faktiskt, jag pluggar alltid dagen innan. Vilket gör mig sjukt arg på mig själv. Fast trots det har det av någon anledning alltid gått hyfsat ändå. Det vanligaste jag får är C men oftast kan jag höja betyget med alla inlämningsuppgifter. Fast i matte har jag alltid blivit förföljt av ett C. Att höja det har alltid verkat omöjligt, och jag har försökt. Så när jag tidigare i år fick veta att jag hade chansen att höja det till ett B var min första reaktion "Are u stupid or something?" men sedan blev jag såklart väldigt glad. Fast eftersom jag ibland bryr mig för mycket om betygen så har jag bestämt att i idrott nöjer jag mig alltid med ett D och i matte nöjer jag mig vid ett C. Det finns ingen anledning att lägga ner så mycket tid på ett ämne som jag inte är så intresserad av. Det är bättre om jag lägger energin på alla estetiska uppgifter och alla uppsatser. 

 Fast vi hade ju nationella prov nyss...och det gick inte så bra för mig. Jag har ännu inte sett mina betyg på delarna men jag behöver inte se dem för idag när jag gick in och kollade mina uppdaterade betyg hade mitt C-B sänkts till ett D-C, vilket i stort sett betyder att mitt nästan B har sänkts till ett nästan C. I alla fall om jag förstår det rätt. Fast egentligen spelar det ingen roll om jag faktiskt får ett D i betyg i slutändan. Det här är bara ett exempel på hur nationella prov är skit. 

Så ja vi har kommit till ämnet i det här inlägget. Nationella prov och hur stora högar av skit de är, i alla fall så som de används idag. 

 Det största problemet är att de kan handla om vad som helst från de åren som du har gått i skolan, i mitt fall är det tio år. 10 ÅR! THAT IS A LOT OF SHIT I'VE LEARNED! Så jag ska alltså plugga 10 år av kunskap till tre olika ämnen som dessutom har tre olika delar? Och då har jag det enkelt, för jag har bara tre kurser som har nationella prov! Engelskan och Svenskan är svåra att plugga till så det flyger ut genom fönstret på en gång. Allt man kan göra är i stort sett öva på att läsa, prata och skriva. Sedan kommer jävulen själv, matten. 

 Först och främst, 10 år av mattekunskaper ska pluggas in, vilket är omöjligt så man måste välja ut några delar att plugga. Fast här måste man försöka gissa sig till vilka saker som faktiskt kommer bli användbara, för även om du blir en mästare på ekvationer och algebra så betyder inte det att du kommer fixa provet galant. För när du sedan sitter där med provet framför dig kan det värsta hända...bara en eller två uppgifter har med ekvationer att göra, och de är dessutom E-uppgifter. Allt ditt plugg var i onödan och nu måste du försöka räkna ut en A-uppgift om hur en kaka ska delas mellan 8 personer och 3 vill ha 30%, 40 vill ha hälften av 20 pers % av kakan och blabla u get the point. Man vet inte vilka bitar som kommer på provet så hur ska man kunna plugga? 

Sedan tar ju inte all annan skola slut bara för att nationella prov dyker upp, neeeej såklaaart inte för smatidigt som vi ska ha alla dessa jäkla prov kommer de vanliga proven i alla andra kurser, alla inlämningsuppgifter som den där hemsidan som ska vara klar nästa vecka. Det här är från egen erfarenhet förresten...vet ni hur lång tid det tar att göra en enkelt hemsida? Varenda sak man klickar på behöver en egen sida, sedan måste man ju skriva och rita innehåll, göra allt klickbart och fixa en design som inte ser ut som skit. Så medan man sitter där klockan tio på kvällen och försöker få en uppgift klar måste man även "plugga" till ett nationellt prov, men man vet inte vilka delar man ska plugga som man skjuter upp det och när dagen väl kommer sitter man där som en fågelholk. 

 Fast allt det här hade varit okej om det inte kunde sänka ens betyg. Det här beror såklart på vilken skola man går på, men ofta kommer ditt betyg sänkas om det gick dåligt på de nationella proven. Jag vet inte om min betygssäkning endast har med de nationella proven att göra, jag tror att de har det dock för alla andra prov har har klarat mig rätt bra på. Men jag vet att de har i alla fall en del med det att göra. Jag förstår tanken bakom de nationella proven, vuxna vill veta hur alla barn/ungdommar ligger till i skolan när det gäller allmän kunskap, men varför måste de stressa upp oss genom att ge dem makten att sänka/höja våra betyg? Räcker inte alla andra prov vi gör? Alla uppgifter och inlämningar? Varför kan inte proven vara anonyma, de kommer ändå se hur sverige ligger till och vi behöver inte få panik över en provattack i slutet av året. 

Så för att sammanställa det här: Nationella prov är skit som bara gör ungommar stressade och trötta när det finns andra viktiga saker som de måste fokusera på. Vi har redan prov och uppgifter, varför behöver vi något extra som vi inte ens kan plugga till ordentligt?

 Jag skulle kunna gå in på hur betygen också är skit men det sparar vi för en annan dag! Klockan är halv 11 och jag är sjukt trött, irriterad och känner mig som skit. Egentligen är jag inte så upprörd över mitt betyg, för jag har bra betyg i stort sett alla andra ämnen så varför oroa sig över en så liten del av det hela? Det jag är upprörd över är att jag nu känner hur stressad jag har varit och hur jävla skoltrött jag är. Inte bara på grund av uppgifter och prov, utan även för att mycket i skolan irriterar mig. 

 Jag har alltid varit en sådan person som bara ler och nickar och säger "allt kommer nog lösa sig. Det är bättre att inte haka upp sig på problem". Fast jag har börjat bli så himla trött på att vara så, för allt kommer inte bara försvinna så  länge man inte hakar upp sig på det. Och jag känner att jag måste skriva av mig ibland för att bli av med en del av irritationen. Så därför delar jag med mig av det här dåligt skrivna inlägget. Det är inte proffesionelt, och det är inte meningen att det ska vara det. Jag använder fula ord här för att jag känner för det, och på den här bloggen skriver jag vad jag känner för att skriva. Så förlåt men jag är aldelles för trött för att bete mig bättre och kanske gå in på djupare detaljer och använda finare språk, men det här är ingen svenska-uppgift. Vilket jag faktiskt fick lov att påminna mig själv om ett antal gånger... till och med utanför skolan oroar jag mig över betyg på saker som inte ens är en uppgift...Godammit school get out of my head!

Rant over!

Så nu när det var sagt och gjort...vad tycker ni?

 Nu tänker jag nog sova...

Hare gött!

 //Fille   

Gissa vad jag har gjort hela dagen! FÄRGAT HÅRET...4 GÅNGER...SKA FÄRGA DET EN 5 GÅNG IMORN. HALLELUJA! GU VA KUL!

 Varför har jag färgat det så många gånger? Jo vänta lite bara så ska jag berätta denna intressanta historia för dig. 

Jo jag fick grön hårfärg i julklapp av min syster och tänkte då använda den idag. Fast jag har blonderat håret förr för rätt länge sedan, vilket betyder att jag har en utväxt så tänkte...why not get rid of it? Så färgning nr 1: Blondera hela håret.       Sedan skulle jag då ha i det gröna (bara underhåret) så färgning nr 2: Grönt underhår. Fast gissa vad...INGET BLEV GRÖNT! INGEEET! Jag har/hade mörkare underhår så tänkte "Jag blonderar underhåret igen då kanske dte funkar!". Så färgning nr 3: Blondera underhåret. Färgning nr 4 är då: Grönt underhår igen. Gissa vad...det blev grönt men det är så sjukt lite och svagt så det ser bara dumt ut. Såååå JAG TÄNKER FÄRGA DTE IGEN. MITT HÅR KOMMER TRILLA AV. I'M NOT IN A GOOD MOOD RIGHT NOW. I FEEL LIKE PUNCHING SOMETHING. I HATE WHEN SOEMTHING DOESN'T WORK. Seriosuly...den där färgen suger. Tänker inte färga håret mer på evigheeteeer efter den här sista gången. Hoppas bara att jag lyckas få bort det gröna...det borde jag...det är så svagt...

 I hate this day. Great ending (kinda) of 2014...yaaay...uuuuugh. I'm tired. Jag vill bara hitta något att göra som får mig på bättre humör... Jag kanske kan rita...men vet inte vad. Fick ju de där uppdragen (kolla i menyn), men en drake ska jag rita senare så fort jag har bestämt mig för en design, och jag förstår inte riktigt hur en cartoony varg ser ut...

 Okej Fille, tänk på annat. Happy thoughts!

Hare gött...

 //Fille