Story:

Berättelsen handlar om en tonåring vid namn Amano Yukiteru. Han är en person som håller sig i skuggorna och har inga vänner. Istället för att prata med andra brukar han skriva som en dagbok i sin mobil, men istället för att skriva om vad som händer honom så skriver han ner allt som händer runtomkring honom. 

 Han bor i stort sett ensam eftersom hans mor arbetar väldigt ofta och kommer sällan hem, och fadern hälsar aldrig på. 

En dag händer en konstig sak med hans mobil. Plötsligt står det redan i dagboken om vad som kommer hända under dagen. Han minns inte alls att han hade skrivit det, och upptäcker snart att allt som står i dagboken faktiskt händer under dagens gång. Han börjar såklart använda det till sin fördel och undviker mobbare, får alla svaren till provet och undviker faror etc. 

 Dock får han snart reda på att han inte är den enda som äger en sådan dagbok, och blir informerad om att han är med i ett spel som går ut på att vara den sista som överlever. Snart blir han attackerad av andra Dagboks-ägare, den ena galnare än den andra. Han är inte duktig på att slåss och vill inte döda någon annan, så han inser att han inte har någon stor chans att överleva. Men då dyker Gasai Yuno upp. En tjej från hans klass som råkar vara galet förälskad i honom. Hon har bestämt sig för att skydda honom till varje pris, och visar sig vara en riktig mördarmaskin. 

 Yuno är dock tydligen inte riktigt frisk. Hennes kärlek till Yukiteru är mer skrämmande än fin, och han inser att hon har stalkat honom väldigt länge. Sen upptäcker han andra saker som får honom att vilja ta avstånd från henne mer och mer...

 Det hela blir till ett krig mellan de tolv dagboks-ägarna, och Yukiteru vet inte alls vem av dem som han kan lita på, då priset är något som alla verkligen vill ha. Den som vinner får ta den döende gudens plats och härska över världen.

Karaktärer:

Jag tänker inte beskriva varenda en av de tolv Dagboks-ägarna, utan jag skriver om Yuno och Yukiteru eftersom de är de två huvudkaraktärerna. 

 Yukiteru är som sagt en person som håller sig i skuggorna och har väldigt svårt att skaffa vänner. Han är väldigt ensam, men bryr sig om andra. Han tycker inte om att skada andra och riskerar gärna sitt liv för någon annan. Dock är han väldigt svag och gråter väldigt mycket. Allvarligt...det måste ha dykt upp en hel sjö i hans stad tack vare honom. Han gråter till och med när han inte alls har någon rätt att göra det. (Kan inte gå in mer på det, because spoilers). 

 I början är han väldigt snäll och man tycker väldigt synd om honom, men sen verkar det som att Yuno har smittat honom för plötsligt är han sjuk i huvudet. Dock är det gjort på ett sätt så att man fortfarande tycker synd om honom. Man förstår varför han blev som han blev, och varför han gör som han gör. Det hela blir väldigt tragiskt och jag fick lust att slå till honom många gånger. Dock gör allt det honom till en bra karaktär. Irriterande ibland, men han var fortfarande en bra karaktär. 

 Yuno...ja hon är galen. Riktigt galen. Ibland betedde hon sig normalt och var som en söt liten unge, men plötsligt kunde det spricka och hon tar upp en kniv och börjar hugga ihjäl alla runtomkring henne...Hon var väldigt skrämmande ibland ofta. Jag vet inte vad mer jag kan säga...hon var galen. Kokko. Inte alla getter hemma. Några hästar saknas i stallet. Det sitter en skruv lös.

 Jag ogillar inte henne som en karaktär, jag ogillar henne som en person. 

Alla andra karaktärer var också bra. Jag gillade de tolv Dagboks-ägarna (ja alla utom en som man knappt fick se). 

 Så nu till:

Favoritkaraktär:

Uryuu Minene

 Jag var osäker på vilken jag skulle välja här, men insåg att Minene är den mest bad ass av de alla. 

Värsta karaktären:

Kamado Ueshita

 Här var jag osäker på vem jag skulle välja...det fanns inte någon karaktär som jag direkt hatade...men Ueshita var den som man fick veta minst om, och kolla på henne, jag vet inte om det var meningen att hon skulle se så creepy ut eller om hon skulle se söt ut...men hon passar in i mardrömmar. Visst hon var snäll (i alla fall enligt vad andra sa, man fick aldrig se det), men eftersom hon ser så creepy ut, och man nästan inte fick veta något om henne alls så hamnar hon längst ner på listan.

Animationen:

De var väldigt duktiga på att rita creepy, ögon och få Yuno att se galen ut när det behövdes. 

 Jag kunde inte se något med animationen som irriterade mig. Så den var bra, men inget som var --->  BEST THING EVER. 

Åsikter:

Okej så vad tycker jag då? Ehm...Jag gillade den. Det var väldigt många plot twists och man blev inte uttråkad. Det var intressant att se hur karaktärerna förändrades och Yunos utbrott var...intressanta.

 Dock finns det en sak som jag inte riktigt förstår. Yukitery, WHY U NO RUN? Allvarligt. Varför stannar du med Yuno? Det finns ingen anledning för dig att göra det. Och det där i slutet, varför gjorde han det? Det är bara så konstigt. Och jag ser inte det här som en spoiler. Kärleken mellan Yukiteru och Yuno är liksom en av de stora sakerna i berättelsen. Och jag säger inte inte att Yukiteru stannar med henne under hela animen, utan han gör det i början i alla fall (men jag säger inte heller att han kommer lämna henne.) 

 Det är mest slutet som irriterar mig. Jag vet inte om jag tycker om det eller inte. Slutet gör mig arg, men jag vet inte om det gör slutet dåligt. Jag kan inte riktigt säga mer om det utan att spoila...

 Jag gillade Mirai Nikki. Den var underhållande, men det var inget som var MUST SEE NOOOW. Det blir svårt att sätta ett betyg på den...

Slutsats:

Så det var en bra anime. Jag gillade den. Ibland var det kanske lite för många saker som slängdes på en, men i stort sett så gillade jag den. En sak som jag undrar är hur idén om det här överlevnads-spelet kom till...satt han bara där en dag och tänkte "UUUUGH I'm bored. Let's give some people the ability to predict the future and let them kill each other".

 Så nu till betyget... Jag tänker ge Mirai Nikki:

8/10

Än en gång...den var bra men inget som jag tänker tvinga någon att se. Jag rekommenderar den i alla fall till er som gillar galna karaktärer, blod och plot twists. Så den är:

Helt klart ett bra anime-tips!

Update: Almost a year later i shanged my mind...
9/10
Du borde verkligen se den när du kan!
Jag lämnar resten orört, men ville uppdatera poängen i alla fall.
----------------------------------------------------------------------------------------

Så har du sett den? Vad tyckte du? Har du några anime-tips? 

 Kommentera gärna vad ni tycker om mina recension-inlägg.

Hare gött! ^^

 //Fille   

Jag brukade ha en novellblogg, men jag lade ner den just när den skulle fylla två år. Den ligger fortfarande kvar där ute med både avslutade och oavslutade noveller. Vissa bättre än andra. Jag blev nöjd med väldigt få av dem...och mina första noveller var verkligen hemska. 

 Jag har inte skrivit något sedan jag lade ner bloggen...trots det har jag haft en idé i huvudet som jag har spunnit vidare på. Jag löste alla problem med den som jag hade förr, och som hindrade mig från att faktiskt skriva ner den. Allt jag har är en prolog...

 Jag saknar att skriva. Det var en så stor del av mitt liv förut och nu har jag helt övergivit den. Min dröm om att bli en författare finns fortfarande kvar, men jag har inte kunnat få fram en endaste bra mening på länge. Det är som att skrivlusten fortfarande finns kvar, men fantasin jag en gång hade har försvunnit.

 Men jag har ju fortfarande den här idén som har förföljt mig i över ett halvår...borde jag skriva ner den? Vill ni läsa den om jag lyckas börja skriva igen? I så fall kan jag lägga ut den här och ta tag i skrivandet igen. Jag kommer inte lägga ut det ifall ni inte vill läsa...men om ni är intresserade så kan jag lägga ut prologen och se hur det blir? 

 Vad tycker ni? Vill ni läsa eller inte? Kommentera är ni snälla...

Hare gött! ^^

 //Fille